Ordförklaring

Här förklarar vi de vanligaste orden som du kan möta på vår sajt. Det kan bli lite svengelska ibland, men vi hoppas att våra förklaringar ska hjälpa!

Ale

Ett öl som är jäst med en alejäst. Ibland används ordet överjäst. Ordet "överjäst" syftar på att jäsningsaktiviteten till stor del försiggår i den övre delen av brygden. Ett "överjäst" öl är alltså en Ale, det betyder inte att ölet har jäst för mycket som i betydelsen "över-kokt". Normalt är jästemperaturen för Ale över 16°C, vilket vi ibland brukar ange som rumstemperatur.

Bryggmästare

Personen bakom ölet. Är du hembryggare är det DU som är bryggmästare. Om du brygger med Coopers består ditt manskap av Coopers bryggare som gör grovjobbet åt dig. Du är den som tänker, planerar, bestämmer och gör det sista finliret som tar ölet till dess fulländning. 

Desinficering

Att få mängden mikro-organismer till ett minimum. Vanligtvis görs detta efter rengöring av bryggutrustningen, med hjälp av kemiska medel.

Dextros

Motsvarande glukos men med en spegelvänd molekylstruktur. Dextros som används i hembryggning är en förkortning av "dextrose monohydrate", eftersom det normalt bär en vattenmolekyl.

EBC

European Brewery Convention. Måttenhet för färgen i öl. Högre tal motsvarar mörkare öl.

Estrar

Aromatiska föreningar som bildas av alkohol genom jästens processer. Estrar doftar av frukt och är vanligare förekommande i Ale än i Lageröl.

Etanol

Den typ av alkohol som återfinns i öl och som bildas genom att jäst jäser sockerarter.

FG - Final Gravity

Den engelska beteckningen på den slutliga densitet som brygden får, när jästen väl har jäst färdigt allt tillgängligt socker i brygden. FG kan fastställas när densiteten legat stabil över ett par dagar.

Flockulering

Det som händer när jäsningen börjar avta. Jästcellerna "flockar sig" eller klumpar ihop sig och lägger sig på botten av jäskärlet och skiljer ut sig från vätskan. Olika jäststammar har olika förmåga att göra detta, vilket påverkar hur ölet klarnar.

Fusel alkohol

Fusel eller finkel alkohol kan uppstå vid mycket hög temperatur under jäsningen och har stark smak och doft av lösningsmedel. Jäs aldrig för varmt.

Glukos

En av de mest grundläggande formerna för socker. En enkel sockermolekyl. Se även Dextros.

Humle

Används för att krydda öl på liknande sätt som örtkryddor används för att krydda mat. Används framförallt för att ge ölet beska men också i syftet att ge ölet smak och doft. Du som brygger med Coopers kan sikta in dig på att använda aromhumle av olika slag för att krydda ditt öl som du vill. 

Hydrometer

En hydrometer är ett enkelt verktyg som används för att mäta densiteten hos en vätska. I ölbryggning är den ett viktigt verktyg. Läs mer om detta i punkt 1.13.

IBU

International Bittering Unit. Måttenhet för beska i öl. Högre tal motsvarar beskare öl.

Jäsning

Den process där jästen omsätter eller "äter upp" det socker som finns tillgängligt i vörten. De största biprodukterna är koldioxid och alkohol. Jäsningen försiggår i hela brygden, oavsett om det är en överjäst (Ale) eller underjäst (Lager).

Klarningsmedel

Kan framställas av gelatin. Tillsätts ca 3/4 in i den första jäsningen för att hjälpa till med att göra ölet klarare. Genom att tillsätta klarningsmedel använder man en påträngande metod vilket kan öka risken för misslyckande. Om man avvaktar med buteljeringen ett par dagar efter att FG nåtts och förlänger mognadsfasen så kommer det att klarna ölet lika effektivt. Se förklaring av Mognadsfas.

Krausen

Det skum som bildas ovanpå brygden i jäsningens tidiga skede.

Lager

Ett öl som jästs med lagerjäst. Ibland används benämningen "underjäst" och detta syftar då på att jäsningsaktiviteten inte är så märkbar ovanpå brygden. Underjäst syftar inte på att ölet skulle vara halvjäst (som i "under-kokt"). Vanligtvis jäser lageröl i temperaturer lägre än 16°C och lagras därefter under en längre tid.

Lagfas

Engelskans "lag phase", syftar på den fördröjningsfas då jästen (efter att den tillsatts i brygden) anpassar sig och förökar sig i närvaro av syre. Vanligtvis kan den här fasen vara i 2-12 timmar efter pitch (se "Pitching") och under den här tiden kan det verka som att inte mycket händer.

Laktos

Ett icke-jäsbart, men ändå väldigt sött, socker. Laktos (från mjölk) kan tillsättas i t.ex Stout i syfte att öka restsötman.

Late hopping

Att tillsätta humle sent i koket, vanligen 15 minuter eller ännu närmare slutet av koket. Det görs framför allt då man vill åt humlens smak och arom, medan endast lite beska avges. Med andra ord är det perfekt för dig som brygger med Coopers, se gärna våra recept eller FAQ om du är osäker på hur du gör. Se också Torrhumling.

Maltodextrin

Komplext socker med liten sötma. Jäst kan inte jäsa ut maltodextrin helt, vilket lämnar kvar mer "kropp" (kolhydrater) i ölet.

Mognadsfas

Engelskans ord "conditioning". Efter att rätt kolsyrenivå uppnåtts under den andra jäsningen i flaska, övergår ölet av sig självt till mognadsfasen. Nu kan ölet lagras och därmed mogna så att aromer och smaker förbättras, ölet klarnar och jästsedimentet blir kompakt och fint i flaskornas botten.

OG - Original Gravity

Den engelska beteckningen på densiteten som brygden har innan jäsningen satt igång. OG kan fastställas genom mätning innan jästen tillsätts i brygden.

Pitching

Att tillsätta jäst i brygden. Att strö torrjäst över ytan eller röra i flytande jäst.

Primärjäsning

Den huvudsakliga jäsningen (i jäskärl), då vörten förvandlas till öl. Syns ofta tydligt genom att det bildas krausen (skum) på ytan, sediment på botten av jäskärlet och koldioxid i brygden. Den mesta av utjäsningen av sockret till alkohol sker under den här fasen.

Priming

Att tillsätta en liten mängd jäsbart socker i samband med buteljering i syfte att skapa kolsyra i ölet. Observera att man primar EFTER primärjäsningen, för att sätta igång SEKUNDÄRjäsningen.

Skumstabilitet

Ölets förmåga att behålla ett skum.

Sekundärjäsning

Att jäsa ölet i ett andra tryck-kärl, vanligtvis flaska eller keg, där lite extra primesocker har tillsatts. Den här processen kolsyresätter ölet.

Tillbehör/Jästillsats

Vilket som helst jäsbart socker (rörsocker, dextros, honung) som man kan blanda i brygden. Syftet kan vara att höja alkoholhalten eller att framhäva någon viss egenskap i det färdiga ölet.
I vår webbutik räknas även frystorkat maltextrakt (Light Dry Malt) som jästillsats.

Torrhumling

En mängd humle tillsätts i brygden i jäskärlet, främst i syfte att skapa en viss arom och doft i det färdiga ölet. Humle kan då tillsättas på flera sätt: löst rakt ner i brygden, löst packad i en nätpåse, beredas som ett "humle-te" innan det tillsätts men kan även tillsättas sent i serveringskärlet.

Utjäsning

Attenuation på engelska. Hur långt jästen jäser brygden till dess slutliga densitet (FG) och hur mycket jäsbart socker som blir kvar.